Verksamhetsplan Trollet

Förord

Efter att Christopher och Joseph (hädanefter ’’vi’’) varit på utbildning kring fritidshemmets tillägg i Läroplan för Grundskolan, Förskoleklassen och Fritidshemmet 2011 blev det klart för oss att vårt fritidshem behöver synliggöra vad som är syftet och målet med verksamheten.

På utbildning sades det att fritidshemmets uppdrag lätt blir både överkört av övrig verksamhet och otydligt på grund av svagt utformade dokument och målsättningar av personalen. Nu där emot har fritidshemmet fått ett konkret tillägg i LGR 11 som starkt tydliggör fritidshemmet uppdrag.

Varför vi skriver detta dokumentet är för att eliminera den gamla synen på fritidshemmet som enbart en barnpassning, synliggöra vikten av verksamheten för barns utveckling och ha konkreta exempel för hur verksamheten ska bedrivas. LGR 11 nämner klart och tydligt att: ’’Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.’’ (s. 9. LGR 11)

Syfte och mål

Syfte och mål med detta dokument är:

· Att tydligt visa vilka som är fritidshemmets mål med verksamheten i enlighet med LGR 11.

· Att ge konkreta exempel på hur vi kommer att arbeta för att fullfölja dem.

· Att eliminera den gamla synen på fritidshemmet som enbart barnpassning utan någon pedagogisk nytta.

För att uppnå våra syften och mål finns ett verktyg som är användbart, och det är dessutom ett utav skolans starkaste ledord. Kunskap. Genom kunskap kan vi utrota många problem. Om en människa besitter kunskap om något är det också lättare att sätta sig in i dess situation och förstå den. Genom förståelse för fritidshemmets syfte och värde kan verksamhetens status höjas till den nivå där den bör ligga, alltså jämställd med skolverksamheten.

Genomförande

Värdegrund

’’Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.’’ (LGR 11. s. 8)

I så stor fungerande mån som möjligt ska Svedjeskolans fritidshem bedrivas på demokratiska grunder där barnen är inblandade i besluten som tas. Vissa saker kan inte barnen få ha någon inverkan på, till exempel när mellanmålet ska serveras eller när vi ska gå ut. Vissa praktiska frågor måste bestämmas av personal. Barnen ställs varje dag inför val de själva har makt att bestämma över i demokratins namn.

Hur ska vi uppnå detta?
Demokrati kommer vara ett av ämnena på vårt återkommande ’’Grej of the Week’’ varje vecka. Genom det kan vi lära barnen de teoretiska grunderna för demokrati.

Vi har en idélåda där barnen får lämna in egna idéer om vad de vill ska hända på fritids och om det kommer in fler lappar om samma sak, så prioriteras den idén.

Under aktiviteterna som vi bedriver varje vecka så frågar vi barnen vad de skulle vilja göra på dessa. Till exempel vilka lekar de vill leka i gymnastiksalen eller vilken skapande aktivitet de skulle vilja göra. Det alternativet som får flest röster väljs.

Värt att notera är att inte alla tillfällen kommer vara bestämda av barnen, fritidshemmet ska också introducera barnen till nya aktiviteter. Och då behöver pedagogen välja vad som ska göras för att barnen ska få en chans att pröva på det.

Sist men inte minst får barnen utvärdera aktiviteter och fritids i helhet en gång i månaden på vårt fritidsmöten.

Diskriminering och trygghet

’’Eleverna ska skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt’’(LGR 11. s. 21)

’’Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling’’ (LGR 11. s. 7)

I fritidshemmet sker flera hundra sociala interaktioner varje dag. De allra flesta av dessa är positiva utbyten. Men tyvärr blir individer eller grupper ibland utsatta för diskriminering på grund av deras utseende, religion, intresse, kön eller handlingar (för att nämna några).

Ett utav skolans starkaste ledord är kunskap, och genom kunskap utrotar vi intolerans. Och genom att sätta sig in i någons situation och förstå varför någon gör som den gör, minskar risken drastiskt att personen i fråga blir utsatt för diskriminering.

Vi vill att barnen på vårt fritidshem ska blomstra i sig själva och aldrig behöva känna att deras identiteter är ett hinder för dem. Vi vill också att de ska lära sig acceptera varandras olikheter och ha förutsättningarna att bilda starka kamratskap med vem som helst.

Hur ska vi uppnå detta?
Under ’’Grej of the Week’’ kommer vi att ta upp olika religioner, intressen, kulturer och annat som differentierar människor från varandra.

När aktiviteter som innebär grupparbete uppstår delas barnen in i grupper så de får chansen att interagera med olika personligheter och identiteter. Även under mellanmålet får barnen sitta med barn de kanske inte annars interagerar med. På så vis skapar vi nya vänskapsband och förståelse mellan barnen.

På fredagar har vi en gemensam aktivitet med avdelningen Draken. Även den är till för att bygga broar mellan avdelningarna, så att alla barnen får en chans att interagera med varandra. Dessutom ses barnen från de olika avdelningarna under utestunderna.

Vi bedriver levande rollspel, även kallat lajv, i en fantasyvärld där barnen får spela olika roller i ett flertal folkslag från olika kulturer. De måste lära sig att samarbeta och komma över varandras olikheter för att uppnå gemensamma mål och kunna leva tillsammans. Och där igenom värdera och uppskatta varandras skillnader.



Att motverka traditionella könsroller

’’…ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet’’. (LGR 11. s. 8)

Tjejer och killar har länge haft ett tydligt sätt som de förväntas att vara på. Och denna föreställning har vi haft i samhället under en väldigt lång tid. Normerna är inrotade i vårt undermedvetna och det är en konstant kamp att inte låta dem gamla vanföreställningarna visa sig.

Oavsett vilket kön man tillhör ska varje barn få möjligheten och förutsättningarna att delta i alla aktiviteter på fritids. Barnen ska få ägna sig åt aktiviteter utan att behöva oroa sig för att bli kränkt på grund av att det skulle anses olämpligt för deras kön. Samtidigt ska vi inte förneka att det finns olika kön som det är biologisk skillnad på. Barnen kan själva vilja dela in lagen killar mot tjejer till exempel, och det är Ok.

Hur ska vi uppnå detta?
Aktiviteter som utförs inbjuder båda tjejer och killar att delta.

Könsroller kommer att tas upp under ’’Grej of the week’’ för att förmedla kunskap om de olika könens lika rättigheter och värde.

Blandade grupper är att föredra och bör alltid vara förstahandsvalet.

Språk som förstärker de traditionella könsrollerna ska undvikas och motverkas. Till exempel ’’du lyfter som en flicka’’ eller ’’ta det som en man’’.

Ta hand om våran miljö

’’Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor’’
 (LGR 11. s.9)

’’Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt’’ (LGR 11. s.26)

Miljön är något som påverkar både barn och personal varje dag, och det är också bådas ansvar att miljön vi vistas i inspirerar till kreativitet och lek. Inomhusmiljön där undervisning sker ska vara välorganiserad och ren. Den ska erbjuda många olika sorters aktiviteter. Alla måste lära sig ta ansvar för sin egen miljö.

Dessutom har vi vår utemiljö som även den ska inbjuda till kreativitet och lek. Den ska skötas om och hållas ren.

Barnen ska också få gott om chanser att upptäcka olika miljöer, som till exempel skog och stad. Detta under olika årstider.

Sist men inte minst ska barnen också få upptäcka närområdet och med det också lära sig trafikreglerna.

Hur ska vi uppnå detta?
Fritids delas in i områden (till exempel mysrummet, dockvrån och legohörnan), till varje område ska en ansvarsgrupp tilldelas som väljs under månadsmötet. Ansvarsgrupperna ser till att områdena är städade och prydliga klockan 13.30 varje fredag. Pedagogerna hjälper ansvarsgrupperna och kontrollerar att områdena är ordnade.

Aktiviteter som planeras ska övervägas i vilken miljö de kan utföras. Till exempel kan en fotbollsmatch ske antingen i gymnastikhallen eller utomhus på fotbollsplanen.

På loven bör åtminstone en utflykt ske. Till exempel till en lekpark, djurparken eller någon annan skog. På vägen dit går pedagogerna igenom vilka trafikregler som gäller på vägen dit.

Kultur

’’…leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.’’ 
(LGR 11. s. 7)

Läroplanen talar om hur världen blir mindre och mindre för varje dag som går. Det kulturella utbytet mellan länder växer konstant. Och skolan behöver vara en del av det. Med detta behövs också en ökad förståelse för oliktänkande och kulturer som kanske inte liknar den svenska. Men också förmedla den svenska kulturen.

Hur ska vi uppnå detta?
På ’’Grej of the week’’ kommer vi diskutera och prata om andra kulturer för att göra barnen medvetna om olika kulturer som finns runt om i världen. Och även här hos oss.

Aktiviteter som vi planerar har nästan alltid ett kulturellt värde i sig som barnen får ta del av. Detta kan vara allt i ifrån turneringar i olika sporter till musiktävlingar.

Vi ska försöka få tag på föreningar som kan visa vad just dem håller på med. Allt ifrån idrotts- till musikföreningar ska bjudas in. På loven har vi möjlighet att besöka föreningarna.

Teatrar och biografer är också alternativ att besöka. Borås innerstad har också en djup historia att berätta och ett brett kulturutbud att besöka i form av till exempel en stadsvandring.

Det levande rollspelet tar även upp värdet av olika kulturer.

E-sport är också det något som har slagit igenom hårt de senaste åren. På fritids har vi både en dator samt Ipads som barnen får använda och spela på vissa dagar i veckan för att introducera dem till de digitala spelens värld.

Språk och Kommunikation

Fritidshemmet är kanske den bästa platsen för att lära sig språk och kommunikation. Barnen får konstant kommunicera med varandra om dagarna. Dels med sina närmaste kompisar men också med barn som de kanske inte umgås lika mycket med. Detta genom de olika aktiviteterna som fritids genomför där grupper är förutbestämda samt mellanmålet som bryter det normala umgängesmönstret. Läroplanen (LGR 11. s. 25) berättar i korthet för oss att på fritids ska barnen:
· Samtala och lyssna om sin vardag och händelser under den.
· Samtala om olika typer av text.

· Mötas av digitala verktyg och medier för kommunikation.
· Föra säker och ansvarsfull kommunikation.
· Lära sig sätta rätt ord på vad de menar och vad orden har för inverkan.

Hur ska vi uppnå detta?
Väldigt många av de här punkterna behandlas varje dag av barnen i deras dagliga sociala interaktioner med varandra och pedagoger. Pedagogernas uppgift i det här blir att skapa en trygg miljö för kommunikation. Till exempel genom att det är en god ljudnivå på fritids och om det dyker upp konflikter hjälper pedagogen barnen om de har svårt att uttrycka sig. Pedagogerna måste vara vaksamma och ingripa om de ser en situation där kommunikationen har brustit mellan barnen. Pedagogerna ska också föregå med gott exempel i sin egen kommunikation genom ett vårdat och klart språk i samtal med barnen.

På fritids kommer det bedrivas flera aktiviteter som har med digitala verktyg att göra. Barnen kommer där få lära sig att kommunicera genom film och stop-motion. Även Ipads finns att tillgå med appar som främjar den digitala kommunikationen.

Skapande och estetiska uttrycksformer

Fritidshemmet står starkt på den här punkten. På Svedjeskolans fritidshem har vi både nya, ovanliga och traditionella sätt till de här uttrycksformerna. Det ska ges möjlighet till:
· Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama
· Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

· Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
· Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck. (LGR 11. s. 26)

Hur uppnår vi detta?
På Svedjeskolans fritidshem bedriver vi aktiviteten lajv. I detta får barnen genom rollek uttrycka känslor och behov samt lösa problem när de låstas vara någon annan. Ibland måste de lösa ett mysterium och ibland måste de delta på den årliga medeltida dansen i byn de bor i. Allt kan hända i lajv! De har konstant hjälp i detta av pedagoger som i sin tur också klär ut sig och spelar roller. Lek och drama kombineras till en levande sagoberättelse som barnen själva styr över.

Skapande verksamhet är en återkommande aktivitet varje vecka där barnen får prova på att arbeta med olika material varje gång. Allt ifrån papper och lim till tyg och sax.

Som nämnts tidigare ger fritids möjligheten att erbjuda barnen filmskapande i olika former. Både stop-motion och vanlig film är genomförbart. De kan göra allt ifrån korta filmsekvenser till musikvideor.

Samtalen kring de olika uttrycksformerna sker i samband med aktiviteterna. Pedagoger finns alltid i närheten för att leda och lära barnen hur de ska gå till väga.

Natur och samhälle

Detta är ett stort ämne som sammanfattas nedanför, vill man läsa det i sin helhet finns det på sida 26 i LGR 11. Vissa av dessa punkter har redan tagits upp tidigare i dokumentet och kommer därför inte tas upp här. Barnen ska få möjlighet till:

· Utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.
· Använde matematik i vardagliga problem.
· Bygga i olika material.
· Regelförståelse i samhället och kring dem själva.
· Hur olikheter och normer framställs i medier.
· Demokratins grunder.
· Barnkonventionen.

· Hållbar utveckling.
· Föreningar och vad de erbjuder.
· Närmiljön och trafiken.

Hur uppnår vi detta?
Matematiska problem i vardagen syns konstant på fritids. Till exempel i spel där det ofta behöver göras matematiska uträkningar för att lösa problem. Varje fredag har vi spelstund där barnen erbjuds att spela spel som vi normalt kanske inte plockar fram. Där pågår tillexempel Pokémonkortspelet som tar upp matematiska problem som barnen behöver lösa hela tiden! Samt får eleverna träna på engelska eftersom spelet är skrivet på engelska.

Regler och normer kommer tas upp på vårt ’’Grej of the Week’’. Där vi kommer diskutera vikten av regler och normer, men också vad det kan ha för negativ inverkan på samhället. Dessutom får barnen varje dag uppleva vikten av regler när de själva leker eller är medverkande i våra aktiviteter.

Barnkonventionen kommer vi ha en dag ägnad åt där vi verkligen dyker djupt in på barnens rättigheter. Denna dag kommer infalla på FN-dagen.

Hållbar utveckling kommer även det vara en temadag omkring när Earth Hour infaller. Dessutom får barnen sortera olika sopor varje dag på fritids genom till exempel pappersinsamling samt svarta och vita sopsäckar.

Under det varmare halvåret erbjuds alla barnen att få gå ut i skogen åtminstone en gång i veckan när vädret tillåter. Antingen för fri lek eller lajv.

Fysiska aktiviteter och utevistelse

Även detta är fritidshemmets riktigt starka sida. Det går inte en enda dag utan att flera av dessa punkter uppfylls. I korthet ska fritidshemmet och barnen (LGR 11. s. 26-27):

· Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
· Andra fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus i olika förhållanden under året.
· Vistas ute i naturen i närmiljön under olika årstider.
· Allemansrätten och vad man ska tänka på när man är utomhus.
· Livsstilens betydelse för hälsan.

Hur uppnår vi detta?
Under vår utevistelse ges barnen möjlighet att starta igång egna lekar med hjälp utav pedagog. Vi är dessutom ute varje dag, såvida inte vädret är riktigt illa. Möjligheten att delta (både inom- och utomhus) i olika sporter finns alltid, vare sig det är lett utav pedagog eller startat utav barnen själva.

För årskurs 2 och 3 så bedrivs lajvet utomhus i skogsmiljö varje vecka (under vissa perioder bedrivs det också inomhus). För årskurs 1 finns möjlighet att ge sig ut i skogen 1 gång i veckan och där ha fri lek.

Allemansrätten och hälsan kommer tas upp under en temavecka. Detta sker under den så kallade hälsoveckan.

Meningsfull fritid och rekreation

Att få tid att slappna av och släppa sina bekymmer kan yttra sig på många vis. Vissa leker, andra målar och några spelar spel. Men alternativet att få luta sig tillbaka och bara ta det lugnt finns även det som val. Genom att erbjuda lugnare aktiviteter på fredagar får barnen varva ner efter den gångna veckan. Till exempel genom att släcka ner och se på en film efter mellanmålet.

På fredagar erbjuder vi bland annat fredagsmys som aktivitet där eleverna får titta på film och ta det lugnt. Som en skön avslutning på veckan.

”ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila” (LGR 11. s. 25)

I LGR 11 (s.24) nämns det att barnen ska få ha en meningsfull fritids. Detta är för oss på Svedjeskolans fritidshem vårat nyckelord. Vi får aldrig glömma av själva grunden fritid. Fritid är den tiden som vi själva har kontroll över. På den tiden vill vi alla släppa problem och krav på oss själva, för att under en tid få känna en känsla av lättnad, avslappning och glädje.

Om barnen på vårt fritidshem känner precis de känslorna så har vi kommit i mål. Det frivilliga och upplevelsebaserade lärandet är det absolut starkaste av dem alla. Utan en meningsfull fritid skulle barnen prestera betydligt sämre under skoldagen och framförallt må betydligt sämre. Och det är precis vad vi kämpar emot på Svedjeskolans fritidshem. Med den vetskapen kommer vi aldrig se på oss själva som ’’bara barnpassning’’. Och vi kommer aldrig på Svedjeskolans fritidshem säga eller ställa oss bakom frasen ’’men de leker ju ändå bara’’.  

’’Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.’’ – s.9 LGR 11.

Fritidens betydelse för vårt välmående är kritiskt. Och i slutet av dagen, är inte välmående det absolut viktigaste vi har?

Dokumentation

Dokumentation sker genom flera olika metoder.

Personalen skriver ett kort utvärderingspapper efter varje aktivitet där det framgår vad som kan utvecklas till nästa gång.

Vi tar vara på det barnen själva tillverkar och ser till att hela skolan får se vad de har gjort. Till exempel sätter vi upp deras julpyssel på fritids under jultider.

De aktiviteter som inte producerar en fysisk produkt ser vi till att filma eller ta kort på. Dessa läggs sedan upp på Svedjeskolans fritidshems blogg. Där beskrivs också aktiviteten för alla som vill läsa.

Utvärdering av verksamhetsplan

’’Genom att delta i planeringen och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, tema och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.’’ - LGR 11. s. 8.

Vid utvärderingstillfällena har personal och barn chansen att peka ut saker som gått bra och saker som gått mindre bra i verksamheten. Om det är något som behöver förändras i verksamhetsplanen så uppdateras detta dokumentet vid utvärderingstillfället.

Personalen tillsammans med barnen utvärderar verksamheten en gång i månaden på fritidsmötena.

Varje tisdag utvärderas de bitar av verksamhetsplanen som hunnits med under förra veckan.

Verksamhetsplanen i helhet utvärderas vid terminens slut.